Hej igen, sitter här och tänker igen.

Jag tänker på alla glada studenter som firar att ni äntligen är klara!

Tänk deras lycka och stolthet :P Den glädjen och alla leenden som fins...

Grattis till er alla!

Mina tankar faller på er alla lyckliga.

Men mina tankar faller på någon annan nu, en person som jag tycker om, men inte vise versa.

Så då har den här dickten kommit upp i mitt huvud, och jag måste få ut den.

Den stilla brisen.

Tystnaden viner runt mina öron.

Det sega och det ensamma.

Jag skulle vilja leva ett liv, ett liv som jag inte kommer att nå.

Ty det enda jag kan nå, finns i en dunkel värld.

Men blott ett minne jag har.

Ett minne om ett liv.

Den dagen då jag såg dig,

Dagen jag hörde din röst och såg dina leende ögon.

Ett minne om att finnas i ditt paradis, om så för en sekund.

Ett minne som jag vill låsa in i mitt hjärta.

Ett hjärta som jag samtidigt vill kasta bort.

Bara så jag slipper smärtan.

Skratta åt mig, då kanske jag glömmer dig.

Men hoppet om detta liv med dig finns inte mer.

De som vinner din kärlek, må dom få dig lycklig.

Det jag endast vill se, är din lycka.

Ty det enda jag kan giva dig.

Endast vinden, den stilla brisen.

För denna bris kommer att evigt blåsa runt dig.

Den bris som viskar de ord om lycka och kärlek.

av Johan Hjorth