Flicka av pärlemoln.

Kärleken den är stor.

Även om tanken är vag.

Du flicka som är lika sälsynt som pärlemoln,

Du lyser idag.

Jag ser att du ler,

Även fast du vill säga nej.

Kärleken är stor och den handlar om dig.

Endast dig.

Högt över det man vet,

Svävar en känsla.

En av drömmarnas hemligheter.

En hemlighet som vill stanna kvar.

Där du finns, där jag finns.

Men ty vägen är så lång.

Högt över det man vet, där bor kärlekens sång.

Vi är två lika barn.

Från samma ömma tid,

Vävda av samma garn,

Vi är de som står bredvid.

Vi är de som i drömmarna gå.’

Sommaren är så himla kort.

Hösten är på gång.

Vintern är alt för lång.

Våren den rinner bort.

Men när du ska gå, så får jag röra din kind.

Sommaren är kort men kärleken är blind.

Du flicka av pärlemoln.

Vart blev du av?

Längtan som var så stor,

Blicken du gav?

Även fast min glöd är så stor,

Så är den allt för svag.

Flicka av pärlemoln  lys min väg.

Lys min väg till dig!

Jag tänker en tanke!

En tanke som jag vill känna,

Varför är det så svårt.

Att känna den lycka som man vill.

För lyckan är så vacker.

Lika så som dig.

Men min vackra vän, finner du lyckan?

Jag vill inget annat min fina vän, att lyckan du ska finna.

Tanken på dig, gör mig lycklig.

Jag har känt dig länge.

Men ej länge nog.

Ett liv med dig, skulle vara fantastiskt.

Ett liv så värdefullt.

Så att själva lyckan skulle kännas liten.

Att se ditt vackra leende, att höra ditt skratt.

Att få vara med dig var dag, det är lycka.

Hoppas du lyckan finna.

Min vän, du vackra själ.

Fäll inte en sorgsen tår.

Tårar du kan fälla, men endast av lyckan jag vill se.

Tanken på din vänskap, tanken på din tröst.

Den skänker mig hopp och tro.

Men ska jag vara ensam hela mitt liv.

Så hoppas jag att du vill vara min vän.

Skänker du mig den glädjen, då kommer jag vara lycklig.

En vänskap, kan vara större än kärleken.

Hoppas lyckan du känna.

Tankarna kommer fortfarande.

Ty det som jag inte vill.

Endast sorg.

Ville endast dig finna.

Ty dig jag ville träffa.

Ängeln som jag fann, du var.

Den ängeln som i mina drömmar tog min hand.

Endast dig jag ville vara med.

Men ty det du ej ville.

Endast ett sår du lämna.

Vill dig inte minna.

Vill inte smärtan finna.

Bara tuktad jag är.

Jag skulle gärna dig finna, men inte med denna smärta.

Du har sårat mig, så som jag inte klarar.

Den yttre och den inre smärtan börjar bryta ner mig.

Jag har sett dig, tillsammans med din vän.

Jag har sett er, ni är vackra tillsammans.

Jag är glad över att se dig lycklig!

Det svär jag på att jag är.

Men varför gör du så ont du vackra ängel

//Johan Hjorth

Vilja.

Skänka tröst.

Skänka hopp.

Det du ty göra med din juva ton.

Den oro du borstar bort.

Styrkan jag får.

Styrkan du tar.

Glädjen jag får, när ett leende du ger.

Glädjen försvinner även med dig.

Tron att vara dig nära ger mig styrka.

En styrka att vilja vara mig, vilja leva.

Viljan att skriva, viljan att sjunga.

De känslor jag får

Viljan att bara skrika ut mina känslor.

Det jag vill, men vill ej få ett nej!

Drömmar.

Nattens stränder är så juva.

Natten är ett med mig.

Jag vill så gjärna dela denna känsla med dig.

Varför kan ty inte detta svall av vågor få nå dig.

Vågorna som kommer in till mig där jag går.

Ensam med mörkret och tystnaden.

Endast vågorna spelar en melodi,

en melodi om ensamhet.

Drömmarna vill jag nå på flera sätt.

Men när jonn blund knackar på så hälsar jag honom välkommen.

För då är jag en!

Jag är en med mig, en som bara gör det han vill.

Tänk att drömmen är du, och att jag är mörkret som omfamnar dig i sin vagga.

Att bara var med dig.

Att känna dig nära.

Så känner jag mig varge kväll när jag lägger mig.

Tankar.

Var dag jag dig minna.

Men jag aldrig dig finna.

Tänk att få dig minnas.

Att veta att jag dig finna.

Att jag alltid vid din sida vakna.

Jag vill bara dig hava.

Bara dig jag vill bli älskad.

Hela världen kan försvinna.

Bara du mig vill vinna.

_

Kärlekens Ängel.

Kärlekens ängel klev ner på jorden.

Kärlek man vill ha och ge.

Kärleken är som jorden mellan dina tår.

Frågan är ty man vill ha det där.

Eller sparkar det bort.

Kärleken är ty som förvirring.

Bestämma sig man måste.

Även fast man ty inte förstå.

Därför ängeln du ska nå.

Tänk att ingen kärlek få.

Då du endast förvirring förstå

Änglar!

Må en ängel från det höga

rosor strö i dina spår.

Och ge aldrig en sorgsen tår.

Låt inte en sorgsna tår marken nå.

Ett litet minne jag ger.

Med ett hopp att inte en tår se.

Vill bara se dig le.

Men må lyckans ängel giva dig mer.

Hoppas ni gillar dem!

Drömmar.

Bilden kommer.

Den hemsöker mig var natt.

Vad den vilja, endast ett ögonblick jag den se.

Det vackraste av allt levande.

Jag är så nära, men ändå så långt bort.

Jag känner des doft.

En doft av lycka och frihet.

En vilja att bara stanna med dig.

Bara ståendes i tystnaden.

Vinden blåser in från havet,

Solen står lågt i horisonten.

Jag blundar, oh känner värmen i mot min kind.

Vågorna slår mjukt mot klipporna och stranden.

Jag känner en hand smeka min kind.

Så ömt att man ty kan tyda himmelen.

Jag hör din juva ton.

Du håller om mig och viskar det jag mest av allt vill höra.

Jag önskade att jag kunde vara kvar med dig.

Men jag lär ty aldrig din bli.

Så ty drömmen jag endast fina

Hej. Jag orkar inte något mer. Känns som jag är helt ensam i den här världen. Jag orkar inte mer. när ska jag slippa visa det jag inte är. Mitt inre gråter, mitt inre är borta, medans mitt yttre t inte säga dessa saker. Jag orkar inte, jag orkar inte vara ensam något mer. jag mår som en skit, så mycket jag vill göra, så mycket jag måste göra. Men orkar inte. Jag vill se alla lyckliga, lyckliga är dom. Det jag vill, men när ska jag ty någonting förstå.

Kärlek.

Kärleken sätter ty sina sår.

Sår som så djupa kan vara.

Att ty hjärtat slutar slå.

Kärlekens spår är ej lätt att förstå.

Men ändå vi vill  kärlek få.

Så ty den ända väg vi  kan gå.

Korsar ty jävullens å.

Så håll reda på fötterna där du går.

Så inte såren du får.